Cocker Spaniel

december 31, 2007

cocker-spaniel-1.jpg
Cocker spanieln är en av världens mest uppskattade och populära hundraser. Det är en sportig och aktiv sällskapshund som passar bra i de flesta familjer. Den är robust, snäll och barnvänlig men kan också vara något egensinnig. en det är också en ras med ganska stor arbetsvilja, energi och livsglädje så den rekommenderas helst till familjer som är lika aktiva som hunden själv. Rasens särprägel kan väl beskrivas att vara dess utpräglade sociala och livliga väsen. Det är en hund som alltid följer sin ägare med stor hängivenhet och glädje. Dessutom har den en enorm aptit på livet och de flesta ägare kommer att upptäcka att den har lika stor aptit på mat! Detta är en ras man måste vakta annars äter den sig lätt till en övervikt. Cocker spanieln har också ett stort behov av kroppskontakt och närhet.
Ja jag är en Cocker Spaniel. Tydligen. Enligt tillförlitligt test. Nyårsafton idag.

Jag kan

december 30, 2007

Jag missade bussen och satt på Borås resecentrum och läste ut min bok. Kom tillslut hem, mycket senare än tänkt, tröttare. Hyrde film. Ja, igen. På en ny videobutik, sprider inköp för att det skall verka som att volymen är mindre. Man kan göra vad som helst till ett beroende. Sedan var det jag och Dexter tills mitt i natten. Självklart somnade jag om efter att klockan ringt idag och snart är jag så sen att jag missar mitt tåg. Men jag kan skynda mig.

Oh yeah!

december 29, 2007

Dexter är min nya favorit.

Spegeln gick i oräkneliga delar. Katten tuggar i sig blomman för att sedan kräkas. Jag söker mig till sagor. Tittar på Narnia och Candy. Den senare snarare magstark realism än saga. Får mig att tänka på det som varit, gamla vänner, gamla bekanta. Några kvar i livet andra inte, vissa räknar sina dagar.

Tänkte tanken att åka till stan, titta på tapet, drömma. Det blev inte så. Jag tog mig till affären och plockade ihop en kasse mat. Hyrde tre i en vecka. Tre på en kväll. Imorgon är det jobb igen. Verkligheten utanför. Jag är inte riktigt redo.

Inte mitt år

december 26, 2007

Någon sa hejdå. Åkte till Chile. Jag tittar ut i mörkret, känner hur kroppen sörjer. Inte för att någon åker till Chile utan för att det är vad långa mörkerdagar gör med mig. Sömnen räcker inte till. Denna gången är det någonting mer, kanske. Jag värjer mig för hypokondriska tankar om cancer och väntar istället på ett slut. Någon gång måste det ta slut.

Har varit vaken i sex timmar nu. Sett två filmer. Ätit. Varit i kiosken, andades djupt på vägen. Jag är trött. Som om dagen varit lång. Och kanske har den det, tiden för återhämtning ökar fortfarande. Och jag har en hel jul att återhämta mig från.

När man saknar tabletter

december 25, 2007

Allt sånthär är precis det jag skall skaka av mig på nyår.
Att vilja slänga sig själv i soporna. Att gråta för att man känner sig otacksam som vill byta en julklapp. Att tänka elaka tankar om andra för att man inte tycker om sig själv. Att må illa vid läggdags. Att gråta för att ens pappa ser lycklig ut när han pratar om ens kusinbarn. Att gråta för att man inte är i närheten av att ge honom egna barnbarn. Att känna sig kränkt av ett simpelt skämt.

Hämtade äntligen det där paketet, men filerna kunde inte spelas på min dator.

När jag vaknade av mig själv idag och tittade på klockan så trodde jag först att det var någonting fel och slog på datorn för att dubbelkolla. Tyvärr var det helt rätt och jag hade alltså sovit till klockan två. Kanske inte helt underligt med tanke på att jag suttit och letat jazziga toner att bota min mors allergi med tills klockan halv fyra inatt. Skivan skall bli en del av helheten i presenten jag planerar.
Idag har tiden gått till att leta bland all den musik som släppts i år, leta efter någonting jag missat. En hel del visade det sig. Främst kanske Feist, som hamnat som etta på Musikbyråns lista över årets skivor 2007. I sin helhet tyckte jag inte listan stämde med min egna känsla för musik men Feist fångade mitt intresse omedelbart.

Nu skall jag återgå till att komponera julklappsskivor.

Alldeles lagom

december 20, 2007

Träffade P. för gemensam julklappsjakt och dubbel fika. Vi pratade om att bygga bo och bestämde att räkna med varandra.

Jag målar mina naglar röda och njuter av att ha flera dagar av ledighet framför mig. Sova tills jag vaknar, lyssna in mig på nya skivor, slå in paket och rensa ut gammalt skräp för att möta ett nytt år med vita sidor. Jag skall damma av lådan för kommande projekt och välja ut någonting att göra verklighet av. Idag känns som dagen innan allt händer och det känns bra.

I’m gonna be fine

december 19, 2007

Nyårslöften är lögner och förnekelse i en fin, glittrig förpackning. Och här sitter jag. stirrar ut i mörkret och funderar ut mina.

  • 5 (fem) kilo mindre jag innan sommaren.
  • Som skall nås genom träning minst 2 (två) gånger i veckan.
  • Kombinerat med en planerad kost.
  • Belöning vid delmål; klippa håret, köpa kamera.
  • Cocooning a’ 2007 skall ersättas med Social närvaro.
  • Varje dag skall jag göra någonting som får mig att må bra.

Ta på dina skygglappar

december 18, 2007

Uttråkad. Trött & uttråkad. Utan gnista med späck.

Man kan inte reglera känslor med mat. Man kan inte reglera känslor med mat. Man kan inte reglera känslor med mat. Man kan inte reglera känslor med mat. Man kan inte reglera känslor med mat. Man kan inte reglera känslor med mat. Man kan inte reglera känslor med mat. Man kan inte reglera känslor med mat.Man kan inte reglera känslor med mat. Man kan inte reglera känslor med mat. Man kan inte reglera känslor med mat. Man kan inte reglera känslor med mat. Man kan inte reglera känslor med mat. Man kan inte reglera känslor med mat. Man kan inte reglera känslor med mat. Man kan inte reglera känslor med mat.