Study yourself

maj 29, 2007

När studier blir till självstudier;

Kapitalistiska socialiseringsmönster präglas av krav på konkurrens och pretationstvång. Dessa centrala livsvillkor medför en odefinierbar ångest som enligt Duhm inarbetas i personligheten som neurotisk ångest, eller om man så vill en ”inre polis”, som ofta markerar: det kan du inte, det får du inte, det vågar du inte, innan man över huvud taget medvetet har tänkt igenom en strategi. Och således lång tid innan man har agerat.

Faktiskt så försöker jag, och jag har kämpat mig fram till sidan 53 av 110 i Modern teoribildning… vilket är bättre än inget. Varför koncentrationen är så svårfångad vet jag inte riktigt och boka tvättid, koka kaffe och bädda sängen är underligt fantastiska avbrott. Högen med osorterade papper lockar och pockar, som om det är ett äventyr att gå igenom skräpet. Alltid, alltid vill jag göra allt annat är just det jag måste mest.

Forgetfulness

februari 26, 2007

Jag hittade en liten animerad dikt av Billy Collins som kändes obehagligt aktuell.

Klockan är halv tre. Martha Wainwright sjunger på franska jag inte förstår men det är vackert. Kanske just för att jag inte förstår och därför helt kan lägga mina känslor mellan orden. Sitter i mjukbyxor och morgonrock, äter frukost. Klockan är halv tre så min frukost består av potatis, morötter, lök och en rotfrukt mitt tomma huvud just nu inte kan skaka fram namnet på. Kaffet är slut. Utan kaffe kan dagen utvecklas till mardröm men jag har tagit en värktablett lite förebyggande. Berättade för katten att det berodde på den onda halsen. Hon lyssnade inte men det fick mig att må lite bättre.

Dagens irritation

  • snöregn (what!? trodde vi skulle slippa vinterslasket)
  • att telefonen fortfarande inte fungerar (comviq har den sämsta kundtjänsten jag någonsin stött på)
  • hosta
  • Dagens pepp

  • hittat en bok som skall inhandlas; Maskrosungen
  • en veckas ledighet
  • Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott på video
  • vädret tillåter kioskbesök
  • kvinnor på gränsen till nervsammanbrott

    Den utlästa boken

    september 29, 2006

    Känslomässigt udda – Kate Atkinson
    >>Jag hittade professor Cousines i hallen sysselsatt med att försöka fälla upp Proteus sulky, vilket påminde om när någon i en filmfars försöker fälla upp en solstol.
    ”Vart skall vi?” frågade han när vi påbörjade den slingrande färden nedför trappan.
    ”Till ett möte för kvinnans frigörelse.”
    ”Ja, det blir mitt första”, sade han. ”Jag hoppas bara att jag passar in.”<<

    Jag kommer sakna professor Cousines.

    Insomnia

    september 28, 2006

    Precis som titeln på detta inlägg påvisar så kan jag inte sova. Jag har försökt. Verkligen. Sedan någon gång strax efter Weeds (programmet inte det verkliga intagandet, då hade jag nog inte haft problemet med att inte kunna sova) då jag kröp under täcket. Den senaste månaden har jag haften liten ritual (ritualer är bra för insomnandet) där jag läst ett kapitel i någon bok. Senaste tiden har boken varit >Känslomässigt Udda< av Kate Atkinson. Ett litterärt ordbajsande med mycket humor. Nu är boken slut, eller med mer korrekt svenska, utläst. Det blev mer än ett kapitel ikväll eftersom John Blund verkar vara på semester.

    Utan bok (jag har fyra kursböcker som ligger och väntar men kursen börjar på måndag och då gör jag med det) så har jag nu vänt mig till nästa botemedel mot sömnlöshet. Varm mjölk. Det har aldrig hjälpt tidigare men kanske jag just i kväll (i natt) har turen att bli nockad av detta udda sömnmedel. Jag tvivlar men tvivlande har, vad jag förstått, fått uppenbarelser och blivit omvända tidigare.

    När jag har de här sömnlösa nätterna brukar tankeverksamheten ofta vara ovanligt aktiv. Lite som att hjärnan slår på drömläge trots den illvilliga vakenheten. Helt naturligt har jag funderat lite över morgondagens seminarium. Redovisning av min fantastiskt opretantiösa tenta. Jag ser inte fram emot det. Däremot ser jag fram emot middagen i morgon kväll. En gammal vän jag inte sett på, ja länge, och jag skall på dejt. Eftersom mitt liv inte bjuder på några ”riktiga” dejter är det fantastiskt med vänner som säger ja till att gå ut och äta. Jag skall klä upp mig. Lite för att det ges tillfälle och lite för att det är det eller klä ner sig jag har att välja på. I stort sett alla mina vanliga kläder ligger i tvätten och snart är jag där när jag måste köpa nya underkläder för att lådan är tom. Det betyder att det är över en månad sedan jag tvättade. Någonting annat jag funderat över är hur det går för E. Hon reder bo ett par stenkast bort. Jag har själv lämnat städer, trygghet, vänner och allt det där och det har alltid skapat en viss ångest, även om det nya brukar dämpa rätt bra…… Videokillen har jag tänkt på med. Faktiskt. Jag har nog fortfarande lite dåligt samvete för mitt troliga uppträdande (jag minns inte mycket men kan anta) och eftersom jag har en känsla av att jag kommer ramla på honom igen så har jag haft en liten lätt konsultation men mig själv om hur jag skall agera. Spontant blir svaret för jag är väldigt dålig på att planera känslomässiga reaktioner.

    Nu är mjölken slut. Steg tre är att bada. Men jag tror jag försöker steg två en gång till. Sov gott, det önskar jag att jag gjorde.